torsdag 28 januari 2016

PodCon 207 Skräckgård (Att skriva rollspel)

Tema: Att skriva rollspel

Deltagare: Nils, Håkan och Roman

Veckans ursäkt: En ledsen muskel i bröstkorgen, en nypa talk och en lägenhet full med saker har gjort att vi blev några dagar sena igen. Sorry. Ärligt.

Vi pratar om vad som inspirerar och perspirerar oss att göra rollspel.
Smaklig spis!



7 kommentarer:

  1. Tack igen för ett långt fint avsnitt! Jag hade ju gärna sett att ni gjort det dubbelt så långt och blivit superkonkreta. Beskrivit spel/äventyr ni konstruerat och analyserat dem på detaljnivå. Hur ni tänkte, hur processen gick, förändringar längs vägen, hur det gick när ni spelade dem etc.

    Mitt stora problem har alltid varit fokus och uthållighet. Jag har alltid minst tre idéer i huvudet samtidigt. När jag bestämmer mig för att realisera en sak dröjer det inte länge förrän jag tappar intresse och tycker nåt annat är roligare. Att slutföra saker är skitsvårt. Jag har testat massor av varianter men det har blivit värre sen jag pluggat färdigt 2000 och blev lärare. I jobbet planerar jag massor, får kontinuerlig feedback, utvecklas och tvingas slutföra projekt (arbetsområden). Backlashen är att jag det är stressigt och åtföljs av en konstant känsla av otillräcklighet och misslyckande. På fritiden vill därför göra tvärtom (gjorde aldrig tonårsrevolt). Jag gör pärlplattor en månad, virkar den nästa, gör brädspel efter det, tecknar sen en tid, för att se skriva rollspel. Det är så-jävla-skönt att bara kunna sluta, dra, skita i nåt utan konsekvenser haha Det hänger också ihop med att jag är en teoretisk rollspelare som aldrig hinner/orkar/har möjlighet att spela längre så rollspel blir en eremithobby snarare än den sociala hobby den egentligen är.

    /Max

    SvaraRadera
  2. Det är svårt med längd och fokus, vi har fått höra både att vi är för långrandiga och att vi borde ha längre avsnitt med lägre tempo. För oss är det nog en sweet-spot som det är, en bit över en timme. Men kanske ska vi återvända till ämnet och göra just som du säger, grotta ner oss i ett par saker som vi skrivit. Bra idé!

    Jag kan ibland störa mig på att jag "valt" en hobby som är så lik att jobba- man skriver, fokuserar, jobbar ihop med andra, styr i samtal, grupp-processar och håller på. Man kunde ju spela innebandy istället... Sen är det väl också ett sätt att ägna sig åt hobbyn att läsa och tänka och drömma utan att spela. Man måste ju

    SvaraRadera
  3. Exakt. Det är ofta svårt att kombinera det lustfyllda med något kravfyllt (att tvinga sig att skriva). Balansgång men så är det ju med allt :)

    SvaraRadera
  4. Underbart avsnitt. Tack! Jag blir så nyfiken på Skräckgård och Stolta vargen. Kan du scanna in/fota av och lägga upp Roman? :-)

    SvaraRadera
  5. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  6. Otroligt bra avsnitt!

    Angående kritik och input på saker man håller på och kreerar upplever jag det väldigt mycket som ni berör (ungefär, inte formulerat exakt såhär): att för att input ska vara givande och inte destruktiv så är det avgörande att den är välkommen, gärna efterfrågad. Det är ju otroligt smärtsamt när man visar nåt man håller på med och väntar sig ett "heja, skriv mer, ser fram emot att se vart det tar vägen" och så får man något som känns som en sågning av något som inte är färdigt (även om det kanske inte är menat så).

    "Hård" kritik kan säkert i vissa lägen föra en framåt, som i att det svider men man hämtar sig och pushar sig förbi sina begränsningar, men även då vill jag kalla den destruktiv, som i att man måste riva det man har gjort för att bygga nytt och bättre. Sån kritik tycker jag personligen sällan hör hemma i hobby- och entusiastsammanhang, utan hör profsverksamheten till (vari säkert kan inräknas hobbyskrivande när det närmar sig publicering för en offentlig publik).

    (Postade om kommentaren för att ha aviseringar ikryssat. Kan man slå på det i efterhand?)

    SvaraRadera
  7. Skitkul att du gillar! Mycket av spelet och samtalen med dig finns med i allt vi gör, du är ju en del av processen och skulle säkert varit med mycket mer om du inte flyttat till Mordor.

    Precis de tankegångar du har har jag själv fått upp ögonen för alldels för sent. Tyvärr har det blivit en och annan hård kritik av andras grejer där man istället skulle gett uppmuntran. Man lever och lär...

    SvaraRadera